Real Cable Cheverny-II RCA
RCA-kabel från Frankrike!
Cheverny-II är lika bra som snygg! När vi är uppe i Real Cable´s Master-serie och dess absoluta prestigemodeller, så är vi garanterade en kabel som är lite mer unik än konkurrenternas. Cheverny-II gör sig endast rätt i anläggningar med klara High End-ambitioner. Kabelns pris indikerar nästan något annat. Med det vill vi få sagt att detta är en extremt prisvärd signalkabel, som kommer bidra med underverk i anläggningen.
Cheverny-II har sina ledare uppbyggda med det finaste koppartypen som går att framställa idag. OCC (Ohno Continuous Casting) är en process som renar ledarmaterialet från föroreningar och bildar långa kristallmolekyler. Den förbättrande ljudeffekten är att signalen överförs utan förluster och distorsion, då elektronerna inte behöver "hoppa" genom hundratals kristaller, utan man får effekten av en lång "super-kristall".
Dessutom anammar Cheverny-II en teknik som Real Cable döpt till TDC. Många kabeltillverkare bygger sina kablar med enbart mångtrådiga, väldigt tunna kardeler. Vissa tillverkare byter sida och tillverkar kablar med solida kardeler (endast en kardel). Enligt Real Cable´s kabelskola så är vägen till tidsstabilitet i signalöverföringen (inga fasproblem) att gå ett steg längre. En process som kommer att kosta extra vid tillverkningen. Detta kallar man för TDC (Time Difference Control). Tar man en blick på hur Cherverny-II ser ut inuti så består mittenkärnan av en grov kopparkardel, som sedan är inlindad av separata nätverk med mångtrådiga kardeler. Ett fenomen som uppstår inom audio är att basfrekvenserna gärna vill tränga sig in mot mitten i en ledare, medans diskantfrekvenserna gärna drar sig ut mot ytskiktet. Basåtergivningen blir dessutom mer stram, fyllig och dynamisk i en grövre kardel. Genom denna teknik kommer Cherverny-II ge ett mycket rikt, fylligt och öppet ljud, med en tonal klangbalans genom hela frekvensregistret.
Cherverny-II har dubbla lager med avskärmning, samt en asymmetrisk skärmning för att signalledarna inte skall bli påverkade av yttre störningar.
De guldpläterade RCA-kontakterna är av vad Real Cable kallar för "monoblock" typ. De är handlödda med silverlod. Centerpinnen samt jordringen har urskärmningar, som bidrar till ett starkare kontakttryck och bättre ledningsförmåga. Själva kontakterna är isolerade med Teflon.
En beskrivning av olika koppartyper
En kabel är en passiv komponent, då det inte finns någon möjlighet att addera energi. Man kan bara förlora energi. Så det bästa som går att göra är att få så lite negativ inverkan på signalen som möjligt. Här finns det olika skolor med skärmning, geometri, magnetism m.m.
En viktig faktor när man ska konstruera en välljudande kopparkabel (signal, högtalar, nätkabel m.fl.) är renheten i materialet.
En typisk koppar med hög renhet har ungefär 1500 kristaller per fot, vilket innebär att signalen måste passera alla dessa kristaller då den transporteras i en kabel. Nu är det lätt att förstå att detta måste medföra någon form av förlust och/eller förvrängningar av signalen.
Nästa steg i koppargraden kallas OFC (Oxygen-Free-Copper) eller ibland OFHC (Oxygen-Free High-Conductivity). Detta är ett ganska missvisande uttryck eftersom denna koppar inte är helt syrefri. Kopparn är gjuten och dras i en process där syrehalten är begränsad, vilket minskar bildningen av kopparoxider, som leder till ett större antal kristaller. Slutresultatet är att OFC-kopparn har ca 400 kristaller per fot, i motsats till 1500. Detta är en avsevärd förbättring för att leda en signal. Men all OFC-koppar är inte densamma och detta är ett ofta missbrukat argument.
Nästa steg kallas LC-OFC (Linear Crystal), mono-crystal eller Long-Grain. Denna koppar har genomgått en process som leder till endast ca 70 kristaller per fot.
Men den bästa nivån av kopparrenhet för audio och video borde vara den som är helt fri från kristaller. Professor Atsumi Ohno började i mitten av 1960-talet studera stelning av metaller och gav 1984 ut sin milstolpe: boken ”Solidification; the separation theory and its practical applications”. I denna bok beskriver Ohno sina olika teorier och begrepp om behandling och stelning av smält metall, och den resulterande kristallstrukturen. Han fortsätter med att beskriva sin unika process för gjutning av metaller med praktiskt taget ingen kristallstruktur; OCC-processen. Detta koncept utformades först 1978 och använder uppvärmda gjutformar i en stränggjutningsanläggning. Så småningom kom det internationella patentet för OCC (Ohno Continuous Casting).
Den koppar som produceras genom denna metod är små stavar av OCC-koppar, som trådar kan dras från och som kan ha kristaller som är över 700 fot i längd.
En kabel konstruerad med OCC-koppar är mer intressant än en kabel som använder silverpläterad OFC-koppar som exempel, och t.o.m. intressantare än en ren silverkabel, beroende på renheten i silvret. Sen finns det ju OCC-behandlat silver också...